Module 4 – Screen ideas
May 8, 2019Valet av metod för urval behöver utgå från vad är man ute efter, utveckling av befintligt eller något radikalt nytt? Min erfarenhet är att när man pratar om idéutveckling i praktiken då är det framförallt de radikala idéer man är ute efter. De inkrementella idéerna utvecklas mer löpande i verksamheten ofta utan en omfattande eller uttalad idéutvecklingsprocess.
För att utveckla radikala idéer behöver man balansera både system 1 och 2. Om man bara använder system 1 är risken att man hamnar i verksamhetsutveckling, man utvecklar det man känner igen och har erfarenhet av. Men det är inte heller en universallösning att endast utgå från ett urval med tydliga kriterier. Kriterier kan vara bra, men även begränsa. Kriterier riskerar att formuleras utifrån vad vi vet idag och vi är då tillbaka på system 1. Det är dessutom svårt att på ett värderingsfritt sätt värdera idéer utifrån kriterier, bedömningen mot kriterierna blir troligtvis mer intuitiva och då är vi återigen tillbaka på system 1. Ibland kanske det är bättre att, istället för att lita på det som uppfattas som neutrala och objektiva kriterier, lite på det professionella omdömet.
Jag har erfarenhet från ett återkommande projekt där en utomstående grupp förväntas ta fram disruptiva idéer. Gruppen har inte haft något mandat att förverkliga idéerna utan har presenterat ett urval av idéer. Urvalet har gjort framförallt utifrån att de ska vara disruptiva. Problemet har visat sig att även om det efterfrågades radikala idéer har de varit svåra att genomföra då de inte passar in i organisationen. Ett kriterium skulle kunna ha varit genomförbarhet, men då hade de troligtvis inte blivit disruptiva!
I en idéutvecklingsprocess jag nu driver har vi istället valt att lägga tid och resurser på att tidigt förstå användarnas behov. Utifrån vår förståelse av behoven har vi tillsammans med handläggare tagit fram ett antal idéer som möter kundernas behov men också är realistiska att genomföra och samtidigt inte skapar ofrivilliga konsekvenser hos andra som inte är direkta kunder av den tjänsten. Urvalet blir utifrån användarnas behov men med aspekten av genomförbarhet för verksamheten. Ansvaret för ofrivilliga konsekvenser och den kollektiva nyttan gör att processer där användare gör urvalet bör användas med försiktighet. Det är inte endast förväntningsfaktorn eller att det är heterogena målgrupper som kan skapa implikationer, inom den kommunala sektorn har iv också ett ansvar för ett fungerande lokalsamhälle.
Urvalsprocessen behöver också förhålla sig till ”chefen-i-rummet-dilemmat”. Om man genomför urvalsprocessen med beslutsfattare i rummet behöver man som processledare vara uppmärksam på det inflytande en chef har på medarbetares beslut. En inte ovanlig situation är att en beslutsfattare favoriserar idéer som är snarlika sina egna förslag, istället för att ge nya idéer det utrymme de kanske förtjänar.
En idé är inte bättre än sitt utförande. I alla fall bedöms den utifrån hur den genomförs, en bra idé i grunden kan uppfattas som dålig om utförandet eller presentationen inte är tillräckligt bra. Urvalet bör kompletteras med en process hur idén kan förverkligas och hur den då stämmer överens med användarens behov.