Min organisation är en tillverkande industri. Det finns flera system för idea management beroende på vad det handlar om. Det finns en typ av processer som bearbetar idéer för intern processförbättring. Detta sker både top-down och bottom-up. Top-down sker via fabriksledning och utgår från effektivitetsmål som finns på verksamheten (t ex tidsförluster, utskott osv). Fabriksledningen väljer då ut ett område att arbeta med, som det sedan skapas team runt som jagar förbättringar och sedan standardiserar dem. Detta arbete sker i ”lean-anda”. Bottom-up sker dels spontant av engagerade medarbetare som pratar med chefer, och som kanske lyckas fånga chefens intresse. Denna process är mindre uppstyrd, men därmed inte mindre viktig. Vid tillfällen med något års mellanrum sker en brainstorm av idéer bland medarbetarna i verksamheten. Idéhanteringen för de interna processförbättringarna följer inga strikta rutiner. Det är mellanchefer och fabriksledning som hanterar och fattar beslut om vilka idéer som organisationen väljer att arbeta med. Idéerna genereras spontant av medarbetarna, antingen att de berättar för en chef, deltar i ett team eller vid en brainstorm. Chefer fattar beslut (subjektiv ”assessment”) om vilka idéer som ska arbetas vidare med. Dessa förfinas och implemtenteras.
Produktutvecklingsidéer hanteras generellt sett av produktutvecklingsavdelningen. Produktutvecklingen samarbetar med säljorganisationen, kvalitetsfunktionen och produktionen. Säljare och teknisk kundservice matar de som jobbar med produktutveckling med kundens behov, t ex produkter som har begränsad prestanda, produkter som saknas med mera. Produktutvecklingen matas också med information från marknadsundersökningar, teknologiutveckling med mera. Idéer till nya produkter växer ofta fram bland de som jobbar inom sälj, kundkontakter, teknisk kundservice och produktutveckling i deras kontakter med olika kunder. Idéer genereras ofta spontant i samarbete med kunder. En del utveckling kommer även från samarbete med leverantörer som gör genombrott med nya råvaror. Vilka idéer som det jobbas vidare med beslutas av chefer inom försäljning och produktutveckling, samt av koncernledningen. Likaså hur dessa projekt prioriteras. Ofta krävs ett attraktivt ”business case” eller risk för förlorad marknadsandel för att få projektet prioriterat. Hur idéerna förfinas till en produkt sker ofta under arbetets gång i organisation inom klustret kund, försäljning, teknisk kundservice, produktutveckling och produktion. Här finns mer rutiner för hur processen går till. Även för produktutveckling sker brainstorm ibland, kanske var och vartannat år, och då deltar ovan nämnda funktioner.
Vi lever i en snabbt föränderlig värld, så vilken eller vilka är de största utmaningarna under de närmaste fem åren? Så som frågan är formulerad så kan den tolkas på åtminstone två sätt: största utmaningen för mänskligheten eller största utmaningen för organisationer. Svaret på första frågan är att lösa problemen kring miljö och andra viktiga frågor kring mänskligheten (världsbefolkningen ökar, levnadsstandarden ökar och därmed även resursförbrukningen med mera). Svaret på andra frågan är ett bra ”idea management”.
Vad företag/organisationer behöver tänka på i en allt snabbare förändringstakt som slår ut vissa företag som ”inte hänger med” är att:
- Hitta system för att tidigt fånga upp relevanta förändringar i samhället och hela världen (eftersom ekonomin är global).
- Hitta system för att fånga upp goda idéer.
- Hitta system för att utvärdera idéer tidigt och på ett bra sätt (och i ett tidigt skede rensa ut ”dåliga” idéer som inte ger något utan bara stjäl resurser).
- Hitta sätt att implementera goda idéer på ett framgångsrikt och effektivt sätt.
- Hitta sätt att dra nytta av idéer som inte kommer från den egna organisationen.
Detta innebär antagligen en tydlig affärsstrategi (för att kunna sålla bra och dåliga idéer), samt en tillåtande och entreprenörsinriktad verksamhet.