Module 2
- a) “Generate ideas on how to improve peoples´ ability to think critically towards all information they instantly are exposed to (to know what information are fake and what are not)”
Det är svårt att skydda information från kontaminering av osanningar, speciellt i snabba flöden där man ofta inte hinner reflektera över sanningshalten i allt man ser och läser.
Råd 1 borde vara: Dela inte information som du inte är säker på stämmer. Tänk efter och undersök innan du delar något. Bara för att något har delats många gånger betyder inte att det är sant. Genom att inte dela information som man inte är säkert på så minskar risken för spridning av myter.
Råd 2 borde vara att kolla källan: är källan pålitlig? Finns källan på riktigt eller är det en ”skapad” person? Har källan en politisk, ideologisk eller ekonomisk drivkraft? Statliga organ från demokratier borde vara någorlunda tillförlitliga källor, medan politiska partier med mera är mer tveksamt.
Råd 3 borde vara att söka samma information från en annan källa: Överensstämmer informationen? Är den andra källan tillförlitlig? Sök gärna samma information hos pålitliga källor.
- b) Min erfarenhet av idéskapande.
Jag är van vid att personer i organisationen tar kontakt och berättar om sina idéer. Det handlar oftast om hur man gör deras eget jobb effektivare, och oftast med fokus på vad som hindrar dem från att göra det effektivare. Ofta handlar det om någon mindre investering. Det som oftast komplicerar detta är att inte alla inom samma befattning håller med om idén, ofta är det 50:50, och för att få någon beslutsfattare att bevilja en investering, så vill de oftast att alla som arbetar på den befattningen säger att det är en bra idé. Det är där många bra idéer stannar.
Jag upplever inte att det saknas idéer, utan det saknas konsensus om vad som är värt att satsa på, vad som är riktigt bra idéer.
Vanligen florerar många goda idéer bland de anställda. I vår organisation fångas dessa upp vid anordnade brainstorms och de gånger som någon medarbetare stoppar en chef/mellanchef/ingenjör och spontant berättar om sina idéer. Även vid uppkomna problem brukar medarbetare berätta om sina idéer om lösningar på problemen.
Min organisation sätter ofta ihop tvärfunktionella grupper för att lösa svårare problem. Poängen är att personerna har olika bakgrund och att de har kunskaper som ”borde kunna lösa problemet”. Viktigt är också att tid avsätts för problemlösning/idégenerering. Vi brukar ha en ledare för projektet och en ”sponsor” (någon från ledningsgruppen som har intresse av att problemet blir löst). Oftast tillbringar var och en i gruppen ca 10 minuter till att brainstorma om vad orsaken till problemet kan vara eller att lista områden där vi inte har tillräcklig kunskap om problemet. Sedan prioriterar gruppen vad som ska undersökas och detta avrapporteras vid nästa möte, för att sedan angripa nästa del.
För brainstorm om nya produkter brukar personer med kundkontakter (säljare, teknisk kundservice, kvalitetsavdelning), produktutvecklingen, produktionsrepresentanter samt ledningsgruppen vara med. Då brukar var och en få fundera själva ett tag, och så samlas vi i grupp under en dag och diskuterar förslag i olika grupper innan vi samlas allihop för en summering. Ibland har vi använt tvärtom-tänk som inspiration till nya idéer (hur ska vi göra våra produkter dyrare, sämre osv).
Som Teresa Amabile skriver, så är engagemang/motivation viktigt för idéskapande, därför är det viktigt att var och en får tänka själv först, för att få upp engagemanget och minska antalet ”free-rider”.
Brainstormens tema påverkar naturligtvis idégenereringsprocessen. Expertkunskaper påverkar hur många och vilka idéer vissa personer får: Säljare har mycket erfarenhet om kundernas önskemål, medan produktionsrepresentanter vet vad som är lättast att producera. Teknisk kundservice och kvalitetsavdelningen vet vilka fördelar och brister existerande produktportfölj har (reklamationer, klagomål, kundfeedback med mera).
Ju mer specialkunskap man har desto fler och mer realistiska idéer kan man producera. Ju mindre man vet, desto troligare är det nog att man kommer med färre men kanske banbrytande idéer. Därför brukar det vara bra att ha många olika bakgrunder vid brainstorm. En sådan brainstorm är dessutom ett bra utbildningstillfälle och skapar ömsesidig förståelse. T ex ”Vad är viktigt för kunden?”, ”Varför köper kunden vår produkt och inte konkurrentens?”, ”Varför köper inte kunden mer?”, ”Vad hindrar en ytterligare produktexpansion?”.